
Om du ännu inte tagit del av den intressanta artikeln av Sharynne McLeod med kollegor som jämför direkt logopedbehandling med rådgivning av logoped och rådgivning via en hemsida så är det hög tid!
Att logopeder ger råd till föräldrar är vanligt förekommande och en forskningsöversikt har visat att olika typer av föräldraträning kan vara effektivt för att förbättra barnens språk och kommunikation. På senare tid har hemsidor och appar seglat upp som en möjlighet att ge stöd och information om barns språkutveckling till familjer, men än så länge finns det ganska lite forskning som tittar närmare på om sådana lösningar är effektiva.
RCT-studie
Sharynne McLeod med kollegor (McLeod et al., 2020) genomförde en randomiserad kontrollerad studie med australiska 4-6-åringar som stod på väntelistan till logoped. Knappt hälften av barnen hade endast talsvårigheter, drygt hälften hade både tal- och språksvårigheter och ett fåtal hade endast språkliga svårigheter. Studien kom till stånd utifrån ett konkret behov av att hitta evidensbaserade sätt att möta barn och familjer på logopedväntelistan – ett behov som är skriande även på många håll i Sverige, där kötiden kan vara minst sagt besvärande lång. Barnen lottades till att antingen få direkt behandling hos logoped (i en evidensbaserad dos om 12 tillfällen, 1 gång/vecka), rådgivning hos logoped (1 tillfälle) eller rådgivning via en för ändamålet uppbyggd webbsida med evidensbaserade råd och tips för hur man kan stimulera barns tal och språk. Före och efter behandlingen/rådgivningen bedömdes barnen av en logoped som inte kände till barnets grupptillhörighet.
Uttal men inte språk bättre efter direkt behandling
Barnets tal bedömdes i form av andel korrekta konsonanter (PCC) och de barn som fick behandling hade signifikant högre PCC än barnen i de båda andra grupperna. Detta är i linje med en stor mängd studier och forskningsöversikter som har visat att direkt logopedbehandling har god effekt på barns talproduktion.
Vårdnadshavarna till barn i behandlingsgruppen var också signifikant nöjdare än vårdnadshavarna i hemsidesgruppen. Däremot fanns det inga skillnader mellan de tre grupperna när man undersökte talförståelighet, språkförmåga (bedömt med delar ur CELF), aspekter av tidig litteracitet eller vårdnadshavarnas empowerment. Ingen grupp försämrades, det vill säga att vänta (och få råd via en logoped eller en hemsida) verkade inte vara till men för barnen.
Direct intervention at the time of referral is not always possible and the advice and device conditions may provide a no-harm approach while waiting.
(Macleod et al., 2020)
Studiens upplägg har till stora delar varit att så mycket som möjligt efterlikna den faktiska kliniska situationen i det sammanhang den genomförts. En potentiellt viktig skillnad som författarna lyfter, är att i verkligheten får familjer ofta vänta på insatser efter en initial bedömning, medan i studien sattes behandling/rådgivning in direkt efter bedömning. En annan viktig skillnad jämfört med den logopediska vardagen var att både bedömningsförfarande och material för rådgivning och språkträning standardiserades bland de olika logopeder och mottagningar som deltog i studien.
Sammanfattat av Signe Tonér
Läs hela artikeln:
McLeod, S., Davis, E., Rohr, K., McGill, N., Miller, K., Roberts, A., Thornton, S., Ahio, N. & Ivory, N. (2020) Waiting for speech-language pathology services: A randomised controlled trial comparing therapy, advice and device, International Journal of Speech-Language Pathology, 22:3, 372-386, DOI: 10.1080/17549507.2020.1731600
Diskussion