Utbildningsradion sänder just nu en dokumentärserie i åtta delar om läsningens betydelse för frihetsberövade. För många av de 10 000 svenskar som varje år blir frihetsberövade spelar läsning en avgörande roll. Eftersom de inte har tillgång till telefon eller dator sker en stor del av deras kommunikation genom skrivande.
DN: läsforskaren Ulrika Wolff, docent i pedagogik vid Göteborgs universitet medverkar i en artikelserie om läsning i fängelser. Förmågan att tolka och förstå skriftliga texter är central i vårt samhälle i dag och betydelsen av läs- och skrivkunnighet kommer bara att öka, enligt Ulrika Wolff, som också menar att förekomsten av dyslexi bland fängelsedömda ofta har överdrivits.
Om man verkligen pratar om dyslexi så kan man se en överrepresentation, där det rör sig om 10–11 procent av de fängelsedömda jämfört med 5 procent i normalpopulationen, enligt Ulrika Wolff.Att man överdrivit förekomsten av dyslexi har berott på att man bara har tittat på läsförståelsen, utan att undersöka varför någon har haft svårt att läsa.
– Att så många fängelsedömda har svårt att läsa beror på att de inte har haft en särskilt stadig hembakgrund, och kanske inte har fått så mycket stöd i skolarbetet. De är också överrepresenterade när det kommer till adhd.
Vi har tidigare skrivit om att unga kriminella med språksvårigheter är ett växande intresseområde för logopedisk forskning och intervention.
Läs även “Läsa och skriva blev Marias väg ut från anstalten”
Diskussion