Läs- och skrivutredningar: bristande likvärdighet

Den 6 mars är det dags för den europeiska logopedidagen som varje år särskilt uppmärksammar ett specifikt arbetsområde. 2020 års tema är läs- och skrivsvårigheter och tidningen Logopeden har sammanställt information om tillgång till läs- och skrivutredning för barn respektive vuxna i landets regioner.

Varför utreder inte vissa regioner dyslexi? 

Frånvaron av utredningar, särskilt vad gäller barn och ungdomar, motiveras med att det är skolans ansvar att utreda läs- och skrivsvårigheter, resursbrist och/eller att andra patientgrupper är mer prioriterade. 

Följs de nationella riktlinjerna?

Enligt de nationella kliniska riktlinjerna för logopedisk utredning av läs- och skrivsvårigheter rekommenderas att utredning sker tidigast på vårterminen i årskurs 2. Denna rekommendation följs av Norrbotten, Örebro och Östergötland.

Tilläggsrestriktioner

I Värmland är riktlinjerna en del av vårdprogrammet och i såväl Kronoberg som Östergötland hänvisar lokala riktlinjer till de nationella riktlinjerna. I Norrbotten och Sörmland arbetar man efter riktlinjerna och samma sak gäller i Jönköping och Kalmar, som dock inte utreder vid misstanke om renodlade läs- och skrivsvårigheter förrän patienten är i gymnasieåldern.  I Stockholm är riktlinjerna antagna på central nivå men utredning sker tidigast i årskurs 3. Även Västmanland anger att man arbetar i enlighet med riktlinjerna men man genomför inte läs- och skrivutredningar på barn och ungdomar om det inte finns misstanke om samtidig språkstörning.

Inga dyslexiutredningar i Gävleborg

Region Gävleborg meddelade i januari i år att man kommer att upphöra med dyslexiutredningar. Det drabbar de omkring 150 barn och ungdomar som står i kör för utredning. Anledningen sägs vara att andra patientgrupper prioriteras högre (källa: Sveriges Radio, SVT). Enligt en insändare i Gefle Dagblad från en upprörd förälder hänvisas man till Region Stockholm men får inte hjälp med remiss varken från sjukvården eller från skolan (Stockholm har remisstvång).

Läs hela kartläggningen i tidningen Logopeden nr 1 2020!