Tidigare i våras publicerades en artikel där svenska forskare visade att språkförmåga i förskoleåldern predicerar läs- och skrivförmåga hos 12-åringar med autism utan intellektuell funktionsnedsättning.
Hur hänger språk, kognition, läsning och stavning ihop?
Tidigare studier har visat att det finns stor variation när det gäller läs-och skrivförmåga hos barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd, på samma sätt som att gruppen är heterogen vad gäller språklig och kognitiv förmåga. Artikelförfattarna ville därför beskriva läs- och skrivförmåga hos svenska 12-åringar som diagnostiserats med autism utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning tidigt i barndomen. Man ville också undersöka vilka språkliga och kognitiva förmågor som predicerar olika aspekter av läsning och skrivning. Ökad kunskap kan dels hjälpa oss att stötta elever med autism på bästa sätt, dels kan det leda till fördjupad kunskap om i vilken utsträckning modeller av läs- och skrivförmåga kan appliceras på personer inom autismspektrat.
Kopplingar mellan språk och läsning
De 41 deltagarna i studien har följts longitudinellt sedan 2-4 års ålder. För den aktuella studien genomfördes en rad tester, bland annat delar ur LOGOS, DLS och ITPA-3.
Medelvärdena för testresultaten var visserligen nära eller strax under åldersförväntade resultat, men variationen var stor och särskilt iakttogs svårigheter avseende läsflyt och läsförståelse. Regressionsanalyser användes för att undersöka om språkliga och kognitiva förmågor kunde förklara läs- och skrivresultaten. Både fonologisk medvetenhet och hörförståelse bidrog till att förklara varians när det gäller ordavkodning och stavning medan fonologisk medvetenhet tillsammans med RAN – rapid automatized naming – förklarade varians i läsflyt. För läsförståelse var det bara hörförståelse som var en signifikant prediktor. Ickeverbal intelligens, mätt med Ravens matriser, var inte en signifikant prediktor för något av läs- och skrivmåtten.
Tidiga språksvårigheter en riskfaktor för senare läs- och stavningsproblem
De deltagare som hade måttliga till omfattande språkliga svårigheter i förskoleåldern undersöktes närmare och det visade sig att denna grupp hade signifikant lägre resultat än övriga vad gällde ordavkodning och stavning. De presterade lägre även på läsflyt och läsförståelse men resultaten var inte statistiskt signifikanta.
Lässvårigheter vid autism inte annorlunda än “vanliga” lässvårigheter
Resultaten avseende vilka språkliga och kognitiva faktorer som hänger ihop med läs- och skrivförmåga liknar resultat från studier där deltagarna inte har autism. Kopplingen mellan hörförståelse och läsförståelse är linje med the simple view of reading. Sammantaget innebär resultaten därför sannolikt att liknande insatser kan hjälpa både elever med autism och elever med läs- och skrivsvårigheter men i övrigt typisk utveckling. Författarna betonar vikten av att bedöma läs- och skrivförmåga hos elever med autism och sätta in relevanta insatser istället för att avfärda svårigheterna som “en del av autismspektrumtillståndet”.
Behov av klassrumsbaserad forskning
Fortsatta studier behövs, bland annat för att ta reda på hur det kommer sig att prevalensen av läs- och skrivsvårigheter är högre hos individer med autism trots att sambanden mellan läsning, skrivning, språkliga och kognitiva förmågor verkar likna kopplingar hos personer utan autism. Det leder också till frågor kring den stora överlappningen som verkar föreligga mellan olika utvecklingsrelaterade svårigheter såsom autism, dyslexi, ADHD, språkstörning och så vidare.
Kopplingen mellan tidiga språksvårigheter och senare läs- och skrivsvårigheter ligger också i linje med fynd kring individer utan autism men författarna tar upp att resultaten bör tolkas med viss försiktighet eftersom denna subgrupp av barn var liten.
Klassrumsbaserade studier behövs för att ta reda på hur läs- och skrivundervisningen ska utformas för elever med autism. Även om de underliggande mekanismerna verkar fungera på samma sätt som för elever utan autism, behöver man veta mer om hur undervisningen ska struktureras för att uppnå bästa möjliga resultat vad gäller läs- och skrivförmåga.
Läs hela artikeln!
Åsberg Johnels, J., Fernell, E., Kjellmer, L., Gillberg, C., & Norrelgen, F. (2021) Language/cognitive predictors of literacy skills in 12-year-old children on the autism spectrum. Logopedics Phoniatrics Vocology, DOI: 10.1080/14015439.2021.1884897
Läs också:
Diskussion