Kunskapsbaserad och jämlik vård

Idag presenterades en utredning som haft uppdraget att analysera och lämna förslag till hur vården kan bli mer kunskapsstyrd och mer jämlik. Utredningens  viktigaste slutsats är att en ny modell för kunskapsstyrningen av vården måste byggas på tillit till vårdpersonal, patien­ter och till dem som ansvarar för vården.

Utredaren menar att statens och myndigheternas försök att centralstyra sjukvården inte fungerar. Trots mängder av satsningar för att göra vården mer kunskapsstyrd och jämlik, kvarstår omotiverade skillnader. Det offentliga måste nu byta strategi och ge landstingen bättre förutsättningar att ta sitt ansvar fullt ut. Om detta misslyckas bör staten överväga en förändrad ansvarsfördelning.

Kunskapsstyrningen är i dagsläget splittrad och otydlig. Antalet myndighetspublikationer innehållande någon form av kunskapsstyrning för vårdgivarna uppgår till flera tusen. Begrepp och definitioner används på olika sätt i olika sammanhang och råd och rekommendationer kan i vissa fall vara direkt motsägelsefulla. Genomslaget i form av ökad patientnytta har blivit alltför blygsamt.  En mer enhetlig tillämpning av bästa kunskap är en nödvändighet för att uppnå målet om en jämlik vård. Detta bör enligt utredningen ske genom en kombination av mindre statlig detalj­styrning och ökade krav på att landsting och kommuner tar större ansvar för nationell kunskapsstyrning inom sitt lagstadgade uppdrag.

Utredningen föreslår bland annat att: 

• Ett nationellt digitalt kunskapsstöd inrättas där vårdprofessionerna hos alla vårdgivare i landet enkelt kan få tillgång till kvalitetssäkrade kunskapsstöd samt utan kostnad ta del av vetenskapliga artiklar.

• Hälso- och sjukvårdslagen kompletteras så att sjukvårdshuvudmännen och verksamhetschefer får ansvar för att säkerställa att personalen har förutsättningar att jobba utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet.

Svenska Logopedförbundet har tidigare under våren deltagit i samråd kring utredningen, där företrädare för flertalet professioner inom hälso- och sjukvård bland annat lyfte just behovet av ett förtydligat arbetsgivaransvar avseende kompetensutveckling, inte minst för kommunanställda. Om du är kommunanställd logoped och dina arbetsuppgifter innebär att du anses arbeta inom hälso- och sjukvårdens område, kan din arbetsgivare betraktas som vårdgivare och omfattas då av de skyldigheter som exempelvis Hälso- och sjukvårdslagen ställer på vårdgivare.

(Källor: Regeringen.se, Dagens Medicin, SvD, Juridik för logopeder)