Journal of Speech, Language and Hearing Research, 2020-10-01:
I en omfattande norsk studie publicerad i höstas undersökte Fufen Jin och kollegor relationen mellan talförståelighet vid 5 års ålder och läs- och skrivförmåga vid 8 års ålder. Man tittade också på hur riskfaktorer som exempelvis moderns utbildningsnivå eller tal-, språk-, läs- eller skrivsvårigheter i släkten spelar in när det gäller kopplingen mellan tal och läsning/skrivning och huruvida språklig förmåga har en medierande/modererande roll.
Talstörning (speech sound disorder, SSD) är en diagnostisk term som av tradition inte använts på bred front bland svenska logopeder men på sista tiden verkar begreppet vara på frammarsch. SSD finns med i diagnosmanualen DSM-5 och definieras som ihållande svårigheter med talljudsproduktion utan identifierbar orsak. EDIT: i samråd med svenska forskare inom logopedi ändrar vi den svenska termen till talstörning!
Kombination av riskfaktorer
Det finns en hel del forskning som har etablerat att SSD i förskoleåldern verkar vara en riskfaktor för läs- och skrivsvårigheter men det är inte så att alla barn med uttalsproblem senare får problem med läsning och skrivning. En kombination av riskfaktorer behövs, till exempel om barnet även har utvecklingsrelaterad språkstörning/DLD eller om det finns tal-, språk-, läs- eller skrivsvårigheter i släkten. Vad gäller samförekomsten av talstörning och språkstörning har tidigare studier indikerat att det framför allt är barn med båda tillstånden som för svårigheter med läsning. Det skulle kunna innebära att språkförmåga modererar talsvårigheternas effekt på framtida läs- och skrivsvårigheter, det vill säga att styrkan i förhållandet mellan å ena sidan tal och å andra sidan läs- och skrivförmåga påverkas av språklig förmåga, eller av närvaron av en samtidig språkstörning. En annan möjlighet är att samtidig DLD medierar effekten av talstörning på senare läs- och skrivsvårigheter, alltså förklarar relationen mellan SSD och läsproblem. För att komplicera saken lite mera kan man dessutom undersöka moderering och mediering i samma statistiska modell, vilket var just vad Jin med kollegor gjorde. Kopplingar mellan talstörning, språkförmåga och läs- och skrivförmåga kan nämligen i sin tur potentiellt modereras av faktorer såsom föräldrarnas utbildningsnivå, tal-, språk-, läs- eller skrivsvårigheter i släkten eller barnets kön (för den som vill fördjupa sig i moderering och mediering rekommenderar jag Statistics Solutions).
Över 16 000 barn
Forskarlaget utgick från enkätdata där mödrar till över 16 000 barn hade fyllt i information vid återkommande tillfällen under barnens uppväxt, dels under graviditeten, dels vid flera tillfällen från spädbarnstiden upp till 8 års ålder. Informationen var sammankopplad med det norska födelseregistret där man hämtade uppgifter om bland annat födelsevikt och andra detaljer som ingick i analysmodellerna. Barn med kända syndrom eller tillstånd såsom cerebral pares, epilepsi eller intellektuell funktionsnedsättning exkluderades från den aktuella analysen.
Mödrarna tillfrågades om talförståelighet på så sätt att vid 5-årsenkäten fick de svara på hur lätt det var för dem själva att förstå barnet och hur lätt det var för utomstående att förstå barnets tal. Vad gäller språkförmågan fick mammorna skatta barnen på kommunikationsskalan på Ages & Stages Questionnaire (ASQ), som har frågor om både impressiv och expressiv förmåga. När barnen var 8 år fick mödrarna svara på frågor om läsning och skrivning hämtade från Vineland Adaptive Behavior Scales.
Resultat
Först och främst hittade forskarna en statistiskt signifikant koppling mellan talförståelighet vid 5 års ålder och läs- och skrivförmåga vid 8 år, det vill säga barn med talsvårigheter i förskoleåldern hade högre risk att ha svårigheter med läsning och skrivning i tidig skolålder, precis som forskarna förväntade sig. Denna studie stärker alltså tidigare resultat i och med att man hade ett mycket stort urval. Intressant är också att man använde föräldraskattningar istället för direkt bedömning av barnens tal/språk/läsning/skrivning.
Språkförmåga vid 5 års ålder medierade delvis förhållandet mellan talförståelighet och senare läs- och skrivförmåga. Man skulle kunna beskriva det som att talförståelighet leder till nedsatt läs- och skrivförmåga via svag språklig förmåga.
Findings from the mediation model imply that more than one third of the association between speech intelligibility and literacy skills appears to be operating through the mediation of broader language skills.
Jin et al., 2020)
Den modererade medieringanalysen (!) visade att barnets kön, språkstörning i släkten och moderns utbildningsnivå modererade kopplingen mellan talförståelighet och språkförmåga i ett bredare perspektiv. Kopplingen var starkare hos flickor som hade språkstörning i släkten och som hade mammor med låg utbildningsnivå.
Vad innebär detta?
Jin med kollegor drar slutsatsen att man behöver använda en multipel riskmodell när man planerar tidiga insatser för barn med talsvårigheter på så sätt att man tar hänsyn till barnets kön, moderns utbildningsnivå och huruvida det finns språk- och /eller lässvårigheter i familjen.
Läs hela artikeln!
Fufen Jin, Schjølberg, S., Eadie, P., Nes, R. B., & Røysamb, E. (2020). Preschool Speech Intelligibility and 8-Year Literacy: A Moderated Mediation Analysis. Journal of Speech, Language & Hearing Research, 63(10), 3380–3391. https://doi.org/10.1044/2020_JSLHR-19-00394
Signe Tonér
Diskussion