I en studie publicerad våren 2020 undersökte Clare Cummins med kollegor hur vuxna personer med autism* själva ser på sin kommunikation och sina kommunikativa behov.
Ökad personcentrering
Författarna beskriver att insatserna för vuxna personer med autism generellt är begränsade och att detta särskilt gäller vid autism utan samtidig intellektuell funktionsnedsättning – något som kan antas stämma även för svenska förhållanden. Svårigheter med kommunikation och social interaktion kvarstår ofta i vuxen ålder och bland annat kan leda till svårigheter att uttrycka sina behov i kontakt med vården.
Logopeder kan potentiellt stötta personer med autism genom hela livsspannet, men exakt hur logopeder ska arbeta med målgruppen är inte helt klart. Dessutom är det oklart vad personerna med autism själva anser att de vill ha från logopeder, Med ett ökat fokus på personcentrerad vård bör man i större utsträckning involvera personer med autism i planeringen av insatser kring kommunikation. Personer med autism vet ofta vad som fungerar bäst för dem, exempelvis vilket kommunikationssätt de föredrar.
Individanpassade intervjuer
Cummins och kollegor genomförde sin studie i Storbritannien i form av semistrukturerade intervjuer med 18 vuxna personer med autism. Intervjuerna berörde sex olika ämnen: 1) vardagskommunikation, 2) kommunikativa preferenser, exempelvis föredragen modalitet, 3) synen på den egna kommunikationen – styrkor och svagheter, 4) hur man uppfattar att kommunikationen påverkar det dagliga livet, 5) vad man vill förändra i kommunikationen och 6) kommunikationsstöd. Beroende på deltagarnas preferenser gjordes olika anpassningar av själva intervjuförfarandet och intervjuschemat fanns tillgängligt för deltagarna i förväg och under själva intervjun. Även formatet för intervjun anpassades till deltagarnas preferenser: exempelvis via telefon, ansikte mot ansikte eller via e-post.
Fyra teman
Fyra teman tonande fram när man analyserade intervjusvaren.
- Sammansatt syn på kommunikation. Deltagarna diskuterade såväl vinster som negativa konsekvenser av att kommunicera med andra. Deltagarna hade en medvetenhet om sina invididuella styrkor, svårigheter och preferenser.
- Kommunikativa svårigheter uppstår till följd av interna och externa faktorer. Exempelvis rapporterade deltagarna att stress och oro förvärrar kommunikationssvårigheterna, men även att den kommunikativa situationen kan vara överväldigande, till exempel gruppsituationer eller bakgrundsbuller. Deltagarna betonade att kommunikationspartnern gör skillnad. Man upplevde till exempel att det var lättare att kommunicera med någon som också har autism.
- Individanpassat stöd behövs men samhället behöver också förändras. Personerna med autism nämnde bland annat att kommunikationspartners kan anpassa sig genom att inte prata för snabbt och genom att undvika för abstrakt, vagt eller tvetydigt språkbruk.
- Kommunikationssvårigheterna får långtgående konsekvenser. Deltagarna nämnde hur kommunikationssvårigheterna påverkade olika aspekter av livet och att det kunde leda till att man kände sig generad och sårbar och att man drar sig undan.
Sammanfattat av Signe Tonér, tidningen Logopeden
*i artikeln används genomgående ”autistic adults” alltså identity first-benämning, vilket föredras av många personer med autism eftersom man anser att beteckningen ’autistisk’ bättre återspeglar att autismen är en viktig del av identiteten. Här väljer vi att använda person first, vilket fortfarande är mer gängse.
Läs hela artikeln!
Cummins, C., Pellicano, E., & Crane, L. (2020). Autistic adults’ views of their communication skills and needs. International Journal of Language & Communication Disorders, 55(5), 678–689. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1111/1460-6984.12552
Diskussion