I somras publicerades en kvalitativ studie av Penny Levickis med kollegor, som undersökte föräldrars förväntningar och erfarenhet av att delta i utbildningar som syftar till att stärka föräldra-barninteraktion.
I studien, som genomfördes i England, deltog 10 föräldrar till barn i 2-3-årsåldern. Föräldrarna hade deltagit i föräldraträning för att stärka barnets språkutveckling och kom från socioekonomisk svag bakgrund. De deltog i semistrukturerade intervjuer som genomfördes i deras hem. Studien visar bland annat att föräldrars förväntningar påverkar deras engagemang i interventionsprocessen.
Hinder och möjligheter
Om föräldrarna är osäkra på vad interventionen innebär och/eller om de inte litar på interventionens strategier kan det utgöra hinder. Från intervjuerna fanns bland annat exempel på att föräldrarna kände sig oroliga inför att delta i föräldrautbildning, bland annat för att de upplevt informationen om vad utbildningen innebar som oklar: “Man fick ju ett brev men det stod ju inte vad som skulle hända” (parafraserad översättning). Det fanns också missförstånd kring syftet med utbildningen: “Jag tyckte det var mer som teckenspråk. Jag ville att min son skulle prata och inte göra teckenspråk” (parafraserad översättning). Artikelförfattarna betonar också vikten av att ta hänsyn till familjernas sociokulturella bakgrund, exempelvis att en del föräldrarna kanske förväntar sig en mer medicinsk approach.
Faktorer som möjliggör framgångsrik intervention är bland annat stöd från andra föräldrar i liknande situation och ökad tillit till den egna förmågan att stötta sitt barns utveckling. Föräldrarnas engagemang kan stärkas av intresset och drivkraften att förstå sitt barns utveckling. En annan framgångsfaktor är att gruppformatet gör det möjligt för föräldrar att dela sina personliga erfarenheter och att lära av varandra : “Det var rätt trevligt att bara sitta och lyssna på andra föräldrar (—). Det fick mig att fundera på vad jag skulle kunna göra för att få till lite mer kommunikation mellan oss när han leker.” Föräldrautbildningen kunde också vara ett stöd när det gällde att komma till insikt om att språkliga svårigheter är vanligt förekommande och inte föräldrarnas fel.
Interventionsstrategier i vardagen
I intervjuerna var det flera av föräldrarna som gav konkreta exempel på hur de hade förändrat aspekter av sin interaktion med barnet som ett resultat av föräldrautbildningen: “Vi lägger till ord i meningarna, istället för att bara säga ‘här är en bil’ så säger vi typ ‘ här är en röd bil’, ‘här är en blå bil’, såna grejer”.
Kliniska implikationer
Logopeder och andra som är jobbar med föräldrariktad intervention behöver vara medvetna om de olika perspektiven som föräldrarna har för att föräldraträning ska ha önskad effekt. Artikelförfattarna nämner att föräldrar som står i begrepp att påbörja föräldrautbildning kan vara hjälpta av att få ta del av erfarenheter av andra föräldrar som redan gått motsvarande kurs. Det verkar också vara viktigt att förbättra informationen och att ha effektiv kommunikation kring vad interventionen innebär innan start så att föräldrarna kan känna sig trygga redan från början.
Mer studier behövs för att klargöra på vilka sätt logopeder kan stötta föräldrars engagemang och hur föräldraanpassningar kan anpassas till olika familjers behov.
Läs hela artikeln!
Levickis, P., McKean, C., Wiles, A. and Law, J. (2020), Expectations and experiences of parents taking part in parent–child interaction programmes to promote child language: a qualitative interview study. International Journal of Language & Communication Disorders, 55: 603-617. https://doi.org/10.1111/1460-6984.12543
Läs även:
Sammanfattat av Signe Tonér, tidningen Logopeden
Diskussion