Hur bemöter man alternativa fakta som vårdgivare?

Datum: 13 March, 2019
Kompetensutveckling

En nyligen publicerad australisk studie i den vetenskapliga tidsskriften PLOS One (open access!) tar upp den intressanta frågan hur man bemöter alternativa fakta när det gäller intervention vid autism. Försök från professionella att avfärda icke-evidensbaserade metoder kan dessvärre leda till misstro gentemot avsändaren Att på ett konfrontativt sätt avfärda en metod som en person tror starkt på kan alltså få motsatt effekt.

Artikelns huvudförfattare Jessica Paynter, forskare och psykolog, säger i ett pressmeddelande från Griffith University att just interventioner vid autismtillstånd är ett område där desinformation dessvärre florerar, detta på grund av att det finns en hel rad av metoder som inte har vetenskapligt stöd, men som marknadsförs aggressivt, ofta genom personliga vittnesbörd som använder känslomässiga argument. Dessutom är det inte ovanligt att någon kändis träder fram som förespråkare av en viss metod.

Så hur ska man gå tillväga för att på ett effektivt sätt få exempelvis föräldrar, lärare och ja, även logopeder (!) att “köpa” evidensbaserade behandlingskoncept och överge kvacksalverimetoder? En viktig nyckel verkar vara att man inte bara ska säga ATT en metod inte fungerar eller saknar vetenskapligt stöd – man behöver också förklara VARFÖR.  Som exempel tar Paynter upp personer som tror att autism orsakas av vaccin: dels behöver man tillbakavisa denna desinformation genom att exempelvis förklara att ökningen i förekomst av autism beror på bredare diagnoskriterier, tidigare upptäckt och större medvetenhet om svårigheterna.

Paynter och kollegor undersökte företeelsen med “debunking” närmare genom att låta en grupp studiedeltagare delta i ett “optimized-debunking”-program medan en annan grupp randomiserades till business-as-usual. På kort sikt var den optimerade versionen mer effektiv när det gällde att minska deltagarnas stöd för icke-evidensbaserade behandlingsmetoder. Effekten minskade dock över tid och vidare studier behövs för att klargöra hur man får till en långsiktig attitydförändring till tvivelaktiga autisminterventioner.

 

 

Paynter J., Luskin-Saxby S., Keen D., Fordyce K., Frost G., Imms, C., Miller, S., Trembath, D., Tucker, M., & Ecker, U. (2019). Evaluation of a template for countering misinformation—Real-world Autism treatment myth debunking. PLOS ONE 14(1): e0210746. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0210746

DELA ARTIKELN

Diskussion

Loader

Kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.