Den 4 maj tog socialminister Lena Hallengren emot ett delbetänkande från utredningen En sammanhållen god och nära vård för barn och unga. Nu går delbetänkandet ut på remiss.
Utredningen har haft i uppdrag att föreslå insatser som ska bidra till en mer likvärdig vård som innefattar förebyggande och hälsofrämjande insatser för barn och unga i hela landet. Man identifierar ett behov av att förtydliga regler kring vårdens ansvar för hälsofrämjande och förebyggande arbete och föreslår även ett hälsovårdsprogram som ska göra det tydligare för barn, unga och deras föräldrar vad som bör erbjudas. Utredningen föreslår också att det ska bli enklare för barn och unga att få en fast vårdkontakt, att vård, socialtjänst och skola ska samverka mer och att barn och unga bör bli mer delaktiga i att planera och utforma vården. Man vill också skapa en tryggare övergång från vård för barn till vård för vuxna. Dessutom föreslås en ändring i Hälso- och sjukvårdslagen så att hälsofrämjande finns med på ett explicit sätt.
I uppdraget har även ingått att främja utvecklingen av en sammanhållen god och nära vård för barn och unga med bland annat psykisk ohälsa. I det sammanhanget nämns bland annat förskolans och skolans roll när det gäller att minska risk för att barn och unga börjar må dåligt. Man ser också ett behov av att förtydliga primärvårdens ansvar och stärka dess kompetens när det gäller att möta barn och unga med psykisk ohälsa.
Utredningen konstaterar att barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och barn med vissa psykiatriska sjukdomar får sämre vård än barn med kroppsliga sjukdomar. Effektiva vårdflöden saknas och barn med psykisk ohälsa drabbas extra hårt av vårdens fragmentisering och av glapp mellan olika instanser.
Skolhälsovårdens medicinska insatser brister i likvärdighet och det råder stora kvalitetsskillnader i landet. OECD har konstaterat att Sverige har oroväckande låg tillgång på skolsköterska, skolläkare och skolpsykolog. För den sistnämnda kategorin nämns särskilt att skolor anlitar psykologer endast vid behov, vilket gör det svårt att jobba hälsofrämjande, detta trots att psykologer är en lagstadgad profession i elevhälsan.
Brister i samverkan finns mellan samtliga vårdverksamheter, men enligt utredningen är bristerna särskilt påtagliga när det gäller samordning mellan elevhälsa, primärvård och barn- och ungdomspsykiatri.
Läs också:
Dagens Medicin: Sverige behöver en hälsoreform som börjar med barnen
Diskussion