Forskningsrapport om förskolans roll för att främja psykisk hälsa

Forte 1 juni 2023; Forskning.se 8 juni 2023:

I Fortes kunskapsöversikt Forskning i korthet: Förskolans roll för att främja psykisk hälsa sammanfattas aktuell forskning på området av Lena Almqvist, professor i psykologi, och Eva Björck, professor i specialpedagogik.

Rapporten i korthet

Barn som gått i förskola med hög kvalitet lyckas i regel bättre i skolan och har bättre social utveckling. Att gå i en förskola med låg kvalitet ger inte något fördel jämfört med att inte gå i förskola.

Engagemang tycks vara en viktig skyddsfaktor vad gäller barns psykiska välbefinnande. Barn mår bra och lär sig lättare när de känner sig engagerade. Delaktighet att att vara engagerad verkar vara viktigare än att träna på specifika färdigheter. För att skapa engagemang behöver personalen vara lyhörd och fånga upp det som barnen är intresserade av.

Den svenska förskolan är på vissa håll mycket segregerad, vilket hänger ihop med en segregerad bostadsmarknad och det faktum att det flesta väljer en förskola nära hemmet. Att en barngrupp har många barn med utländsk bakgrund eller från socialt sårbara hemsituationer ökar belastningen på förskolepersonalens möjlighet att anpassa verksamheten och ge rätt stöd till alla.

Bristen på utbildade förskollärare och en låg andel specialpedagogiskt innehåll i utbildningen påverkar möjligheterna till stöd för de barn som behöver det.

Vad är god kvalitet i förskolan?

I rapporten finns en sammanställning av vad som kännetecknar en bra förskola.

• Samspel som är ömsesidigt, kärleksfullt och ständigt återkommande.
• Personal med god utbildning och stort engagemang i sitt arbete.
• Antal barn per lärare och gruppstorlek som ger möjlighet till adekvat samspel med barnen.
• Återkommande utbildning och handledning för personalen som garanterar kontinuitet, stabilitet och ständig kvalitetsförbättring.
• En förskolemiljö som är säker, hälsosam och tillgänglig för barnets vårdnadshavare.

Enligt rapporten har svensk förskola sannolikt en god kvalitet i allmänhet, men man konstaterar samtidigt att det inte finns så många bra indikatorer på det. Det behövs ett ökat fokus på hur förskolan genom kvalitetshöjande insatser kan bli bättre på att stödja alla barns utveckling och lärande.

Tydligast effekter för barn från svagare socioekonomisk bakgrund

En bra förskola gynnar barns utveckling och bidrar till psykiskt välbefinnande. De positiva effekterna är särskilt tydliga för vissa grupper av barn, som barn från familjer med sämre socioekonomi och barn med en svår hemsituation. Barn i socioekonomiskt svaga områden och barn i familjer med utländsk bakgrund har jämförelsevis störst ”nytta” av högutbildad personal. Effekten av högutbildad personal blir alltså allra störst för de barnen. Paradoxalt nog är det mindre vanligt med utbildade förskollärare i socioekonomiskt svaga områden i Sverige.

Barn i behov av särskilt stöd

En bra förskola kan också ge skjuts i utvecklingen till barn som i vissa avseenden behöver extra stöd. Det kan handla om barn som behöver extra stimulans i språkutvecklingen eller hjälp i samspelet med andra. Kruxet är att alla förskolor inte är lika bra. Ett stort problem är att en del barns svårigheter inte uppmärksammas i tid. Ibland dröjer det till skolåldern eller ännu längre innan barnens svårigheter får rättmätig uppmärksamhet, enligt forskningen. Problem kan noteras redan i förskolan, men att förskolepersonal uppmärksammar svårigheter leder inte per automatik till att särskilt stöd sätts in. Några skäl till detta presenteras i forskningsrapporten. Det visar sig exempelvis att om många barn i en grupp är i behov av särskilt stöd är det vanligare att stöd ges till hela barngruppen snarare än utifrån enskilda barns behov. Barn med utländsk bakgrund får mer sällan stöd för olika typer av svårigheter, trots att svårigheterna har uppmärksammats av personalen.

Rapportförfattarna menar också att fortsatt forskning behövs om hur särskilt stöd planeras och implementeras. Arbetssätt för att främja barns utveckling och välbefinnande bör systematiskt prövas och utvärderas så att de kan komma till nytta för fler. Ett särskilt prioriterat område bör vara forskning om hur förskolepersonal arbetar för att främja barns psykiska välbefinnande i segregerade förskolemiljöer.

Vidare föreslås bland annat mer forskning om samverkan mellan förskola, barnhälsovård, vårdnadshavare och andra stödfunktioner samt en översyn av innehållet i förskollärarutbildningen.

Läs hela rapporten!

Läs också: