Den franska logopeden Sophie Arheix-Parras med kollegor kom alldeles nyligen ut med en systematisk översiktsstudie om repetitiv transkraniell magnetstimulering vid rehabilitering av afasi. Studien är publicerad i tidsskriften Neuroscience and biobehavioral reviews. Översikten visar att magnetstimulering är effektivt vid afasi efter stroke, men de exakta mekanismerna bakom förbättringarna är ännu oklara.
Repetitiv transkraniell magnetstimulering (rTMS) används bland annat vid behandling av pares, spasticitet, smärta, neglekt och dysfagi efter stroke. Metoden har få kontraindikationer och få biverkningar.
Över 60 studier granskades
För att inkluderas i forskningsöversikten skulle rTMS användas som ett led i rehabiliteringsprocessen av afasi efter stroke. Totalt ingick sju meta-analyser och 59 studier, varav 23 RCT-studier. I knappt hälften av studierna kombinerades magnetstimulering med logopedbehandling.
En klar majoritet av studierna undersökte effekter av rTMS hos patienter mer än 6 månader efter stroke och i de flesta fall användes resultat från bedömning av språklig förmåga som utfallsmått (exempelvis benämning, läsning eller hörförståelse).
De flesta granskade studierna visade på signifikanta effekter av rTMS på spåkförmåga, även i de studier där patienterna inte fick logopedbehandling parallellt med magnetstimuleringen. Arheix-Parras med kollegor tolkar detta som att magnetfälten kan ha en direkt effekt på omorganisering av språk i hjärnan. För att få tydligare resultat skulle man behöva undersöka effekter av logoped + rTMS jämfört med endast rTMS i samma studie, vilket kan vara etiskt problematiskt.
Utrymme för metodologiska förbättringar
Effekter av rTMS beror på antal pulser och på behandlingssessionens längd. Exitationsnivån minskar över tid och författarna menar därför att logopedbehandling bör ske direkt efter magnetstimulering. Men i de ingående studierna rapporteras inte alltid tidsintervallet mellan rTMS och logopedbehandling.
Information om skadelokalisation och -storlek var ofta bristfällig i de granskade studierna. Samma sak gällde beskrivningen av de språkliga svårigheterna och av övriga kognitiva styrkor och svagheter i form av exempelvis uppmärksamhet och exekutiv förmåga. Dessutom verkade olika studier från samma forskargrupper ofta ha bedrivits på samma patienter, vilket blir missvisande när det gäller resultat av rTMS.
Individanpassad rehabilitering
Eftersom det inte verkar finnas signifikanta skillnader mellan olika rehabiliteringsmetoder vad gäller afasi föreslår artikelförfattarna en individualiserad approach där rTMS bör vara ett inslag i afasirehabiliteringen. Med det kommer utmaningen att identifiera den optimala behandlingen för varje patient vid varje specifik tidpunkt.
Genom att kombinera rTMS med hjärnavbildningsmetoder kan dessutom man i framtiden få ökad kunskap om adaptiva processer både i friska och skadade språknätverk.
Läs hela artikeln!
Arheix-Parras, S., Barrios, C., Python, G., Cogné, M., Sibon, I., Engelhardt, M., Dehail, P., Cassoudesalle, H., Moucheboeuf, G., & Glize, B. (2021). A systematic review of repetitive transcranial magnetic stimulation in aphasia rehabilitation: Leads for future studies. Neuroscience and biobehavioral reviews, 127, 212–241. https://doi.org/10.1016/j.neubiorev.2021.04.008
Läs också:
Sammanfattat av: Signe Tonér, tidningen Logopeden
Diskussion