I höstas publicerades en forskningsöversikt i Journal of Speech-Language Pathology där Nirmal Sugathan och Santosh Maruthy systematiskt har granskat litteraturen vad gäller vilka faktorer som kan predicera om stamning blir varaktig eller läker ut hos barn.
Stamning kan växa bort
Vi vet att omkring 5 % av förskolebarn har stamning. Av dem växer stamningen bort hos omkring 70-80 % utan några logopedinsatser och bland vuxna är det ungefär 1 % som stammar. Det är fortfarande oklart varför stamningen försvinner hos en del barn men finns kvar hos andra. En av flera möjliga förklaringsmodeller är att det finns två underkategorier av stamning: dels varaktig stamning (finns kvar mer än tre år efter stamningsdebuten), dels stamning som försvinner av sig själv inom 3-4 år efter stamningsdebut. Den sistnämnda stamningstypen verkar vara vanligare hos yngre barn – bland 2-3-åringar är det omkring 80 % där stamningen växer bort medan siffran för 4-5-åringar är 50 %.
Tidigare forskning
Det finns en mängd studier som har försökt klargöra hur man kan förutspå om stamningen kommer att bli varaktig eller ej. Flera riskfaktorer för ihållande stamning har föreslagits, bland annat svag språklig förmåga, grovmotoriska svårigheter och ärftlighet för stamning,
Fyra tillförlitliga prediktorer
Totalt ingick 35 studier i översikten och från dessa kunde Sugathan och Maruthy identifiera sammanlagt 44 variabler som potentiellt kan predicera huruvida stamningen blir varaktig eller om den läker ut. Dock var det endast fyra variabler som verkar fungera som säkra prediktorer:
- Stamningens svårighetsgrad
Initialt efter stamningsdebut går det inte att särskilja vilka som kommer att bli av med sin stamning och vilka som kommer att fortsätta stamma på basis av stamningens svårighetsgrad. Det kan till och med vara så att barn vars stamning så småningom läker ut kan stamma mer än barn med mer långvarig stamning. Om man däremot tittar på talflytet ett år efter stamningsdebut så är minskad stamning en stark prediktor för att stamningen kommer att försvinna.
2. Stamningsmönster
Även vad gäller hur stamningen ter sig går det inte att skilja de två typerna åt i ett tidigt skede, men hos barn vars stamning läker ut har man kunnat se förändringar i stamningsmönster och även en generellt minskad stamningsfrekvens jämfört med barn vars stamning blir långvarig.
3. Artikulationshastighet
Artikulationshastighet, det vill säga antal stavelser per sekund i flytande tal, kan predicera om stamningen kommer att försvinna eller stanna kvar. Flera av de granskade studierna visar nämligen att en lägre artikulationshastighet hör ihop med den typen av stamning som växer bort.
4. Fonologisk förmåga
Flera studier har kommit fram till att svag fonologisk förmåga predicerar långvarig stamning.
Motsägelsefulla resultat
I översikten beskriver forskarna en rad faktorer som har undersökts i flera studier men där resultaten är motsägelsefulla. Det gäller variablerna ålder vid stamningsdebut, ärftlighet för stamning, kön, språk och temperament. Exempelvis varierar det mellan olika studier huruvida stamning i familjen är en riskfaktor för långvarig stamning eller ej. Vad gäller kön har flera studier kommit fram till att flickor tenderar att bli av med stamningen i högre grad än pojkar medan andra studier visar att stamningen läker ut i lika stor utsträckning hos pojkar som hos flickor. Hur barn presterar på standardiserade test av impressiv och expressiv språkförmåga verkar inte heller säkert kunna predicera typ av stamning eftersom olika studier har kommit fram till olika resultat därvidlag.
Ingen koppling till stamningstyp
Sugathan och Maruthy nämner också mått som inte alls går att koppla ihop med huruvida stamningen läker ut eller ej, nämligen aspekter av språklig förmåga i form av genomsnittlig yttrandelängd (mean length of utterance, MLU), och mått på lexikal variabilitet, exempelvis hur många olika ord ett barn använder. Dessa mått skiljer sig alltså inte åt när man jämför barn vars stamning växer bort och barn vars stamning är mer långvarig.
Läs hela artikeln:
Sugathan, N., & Maruthy, S. (2020) Predictive factors for persistence and recovery of stuttering in children: A systematic review. International Journal of Speech-Language Pathology, DOI: 10.1080/17549507.2020.1812718
Signe Tonér
Diskussion