Forskningsöversikt om AKK och språkförståelse

Datum: 10 December, 2020
Kompetensutveckling, Logopedi

Tidigare i höstas publicerades en forskningsöversikt där Shakila Dada med kollegor (Dada et al., 2020) har sammanställt och granskat studier som har undersökt effekter av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) på språkförståelse. Trots att det finns effektiva AKK-sätt behövs mer forskning av högre kvalitet för att lägga grunden till en evidensbaserad praktik.

Brist på kunskapsöversikter

Tidigare forskningsöversikter har framför allt fokuserat på effekter av AKK på expressiv språkförmåga och har fokuserat på hjälpmedelsberoende AKK-sätt. De översikter som på något sätt införlivat aspekter av receptivt språk har bara undersökt (förståelse för) grundläggande turtagning och förståelse på ettordsnivå.

Dada med kollegor ville därför granska studier av AKK-interventioner för barn med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar (exempelvis Downs syndrom, cerebral pares, autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning) som fokuserade på språkförståelse, bedöma dessa studiers kvalitet och beskriva interventionseffekter och evidensgrad.

Totalt passerade 16 studier det nålsöga av kriterier som forskarlaget satt upp för att inkluderas i granskningen, varav sex studier rörde hjälpmedelsoberoende AKK-interventioner. Totalt ingick 55 barn i åldrarna 1;6 år – 14;2 år och de hade varierade funktionsnedsättningar. Studierna hade publicerats under 1980- och 90-talet. Övriga tio studier handlade om hjälpmedelsberoende AKK, publicerades under 200-talet och totalt 134 barn i åldrarna 2;3 år – 18;11 år ingick. Även här var flera olika funktionsnedsättningar representerade.

Oklart evidensläge

Om en intervention ska anses platsa i en evidensbaserad praktik ska vissa kriterier vara uppfyllda, bland annat ska metoden vara operationellt definierad och interventionen ska vara implementerad på rätt sätt. Dessutom ska effekterna var replikerade i tillräckligt många studier, med tillräckligt många deltagare, av flera olika forskare (Horner et al, 2005). Helst ska metoden också ha utvärderats i fem olika studier. Det räcker alltså inte med att en viss metod har visat sig ha positiv effekt på den variabel man undersöker.

Vi vet för lite om hur TAKK stödjer språkförståelse.

Vad gällde hjälpmedelsoberoende AKK fanns det otillräcklig evidens för att någon specifik intervention skulle platsa i en evidensbaserad praktik, bland annat för att studierna inte rapporterar så kallad treatment integrity. Författarna beskriver bristen på stark evidens vad gäller hjälpmedelsoberoende AKK, till exempel olika former av teckenstöd, som särskilt problematisk eftersom man vid tidiga insatser kring kommunikation framför allt använder just hjälpmedelsoberoende AKK. Fler studier av bättre kvalitet behövs!

Av de tio studierna om hjälpmedelsberoende AKK-intervention bedömdes totalt tre interventioner vara relativt effektiva och ha starkt forskningsstöd. Trots detta är underlaget ändå otillräckligt för att kunna fatta beslut om evidensbaserad praktik, bland annat för att de operationella definitionerna av hur man exempelvis ger modell skiljer sig åt. Resultaten har heller inte replikerats i tillräckligt många studier. Även om kvaliteten på studierna kring hjälpmedelsberoende AKK-intervention generellt bedöms som högre än hjälpmedelsoberoende AKK finns det enligt Dada med kollegor tydliga begränsningar. Bland annat skulle man behöva titta närmare på om/hur AKK-sättet utvecklar receptiv morfosyntaktisk förmåga istället för att bara fokusera på ordförråd.

Författarna bakom översikten menar också att framtida studier bör jämföra hjälpmedelsoberoende och hjälpmedelsberoende AKK-interventioner på ett tydligare sätt än vad som gjorts hittills, gärna i randomiserade kontrollerade studier.

Läs hela artikeln!

Dada, S., Flores, C., Bastable, K., & Schlosser, R. W. (2020) The effects of augmentative and alternative communication interventions on the receptive language skills of children with developmental disabilities: A scoping review, International Journal of Speech-Language Pathology, DOI: 10.1080/17549507.2020.1797165

Signe Tonér

Läs också:

Horner, R.H. , Carr, E.G. , Halle, J. , McGee, G. , Odom, S.L. , & Wolery, M. (2005). The use of single subject research to identify evidence-based practice in special education. Exceptional Children , 71 , 165–179. DOI:10.1177/001440290507100203

DELA ARTIKELN

Diskussion

Loader

Kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.