Forskning.se 2025-04-09; Journal of Cognition and Development 2025:
Anett Sundqvist, logoped och forskare vid Linköpings universitet, har tillsammans med kollegor undersökt samband mellan språkförmåga och barns användning av digitala verktyg. Man har bland annat studerat konsekvenserna av att barn tar del av engelskspråkigt innehåll och presenterar en rad intressanta resultat.
Bakgrund
En rapport av Mediemyndigheten från 2023 visade att 70 % av femåringar i Sverige använder mobiltelefoner, lika stor andel tittar dagligen på TV, 80 % spelar digitala spel och 30 % tittar datligen på Youtube. Användning av digitala media är alltså en integrerad del av familjers vardag och det har gett upphov till en mängd studier som undersöker samband mellan användning av digitala verktyg och språkutveckling, men som inte har kommit fram till entydiga resultat.
Såväl innehållet som kontexten varierar, från pedagogiskt och prosocialt innehåll som bjuder in till interaktion kring skärmen till passiv exponering för exempelvis våldsamt innehåll. Så kallad joint media engagement, där barn och föräldrar tillsammans använder digitala verktyg med ett pedagogiskt innehåll har visat sig ha positiva effekter, bland annat i tidigare studier av Sundqvist med flera inom ramen för projektet Att växa upp i en digital värld.
Metod
I studien ingick 89 femåringar och deras föräldrar. En majoritet av föräldrarna var högutbildade och hade en högre inkomst än genomsnittet. Alla talade svenska i hemmet och en majoritet av urvalet var enspråkiga. Barnens receptive ordförråd (PPVT) och grammatik (deltest ur CELF) bedömdes och föräldrar fyllde i en enkät om medievanor, där de bland annat fick ge en uppskattning av hur mycket skärmtid barnen hade på en typisk veckodag respektive helg. Föräldrarna gav också information om hur mycket gemensam skärmtid de hade med sitt barn och hur kommunikationen med barnet såg ut vid dessa tillfällen. De fick också skatta i i vilken utsträckning barnen tog del av innehåll på annat språk än svenska. Vårdnadshavarna fick dessutom ge information om barnens favoritprogram/appar/spel som sedan kodades vad gällde bland annat pedagogisk kvalitet, prosocialt innehåll, våld och i vilken mån innehållet var skrämmande. Författarna betonar i sammanhanget att många applikationer betecknas som “pedagogiska” av upphovspersonerna men att denna etikett inte är tillförlitligt eftersom tidigare forskning har visat att många så kallat pedagogiska appar de facto inte innehåller de beståndsdelar som behövs för att kunna stötta lärande.
Resultat och diskussion
Bland deltagarna i studien var den genomsnittliga skärmtiden ungefär två timmar dagligen. Föräldrarnas skattningar av aspekter av skärmtid visade att det var ovanligt att föräldrarna tittade tillsammans med sina barn, det var 25 % som angav att de aldrig tittade på TV etc. tillsammans med barnet.
Resultaten indikerar ett negativt samband mellan skärmtid och ordförråd och mellan skärmtid och grammatisk förmåga. Studien visade också att innehållet i det barnen tar del av spelar roll. Om det som barnen tittar på håller hög pedagogisk kvalitet kunde man observera ett positivt samband till barnens ordförråd (men inte till grammatik). Dessutom fanns det en skillnad mellan pojkar och flickor i form av att flickor presterade högre på grammatikmått än pojkar.
När det gällde förekomsten av icke-svenskt innehåll visade det sig att drygt hälften av barnen tittade på svenskt innehåll mer än hälften av sin totala skärmtid medan bara en femtedel tog del av uteslutande svenskt material. De barn som tittade mer på svenskt innehåll hade högre resultat både på ordförrådstest och grammatiktest än de barn som tittade mer på icke-svenskt innehåll.
– Engelska har en jättestor närvaro även i små barns digitala media. Föräldrar kanske tänker att barnen då kommer att lära sig mer engelska men vi ser att det verkar vara på bekostnad av svenskan, säger Anett Sundqvist, biträdande professor vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Författarna betonar att urvalet i studien var relativt litet och att framtida studier behöver omfatta fler deltagare och med fördel använda en longitudinell forskningsdesign för att ytterligare klargöra förhållandet mellan digitala media och språkutveckling.
Läs hela artikeln!
Sundqvist, A., Koch ,Felix-Sebastian, & and Barr, R. (2025). Beyond Words and Time: Investigating the Association Between Screen Use, Vocabulary and Grammar Development in Five-Year-Olds. Journal of Cognition and Development, 1–19. https://doi.org/10.1080/15248372.2025.2456816
Läs också:
Att växa upp i en digital värld (bildspel av Anett Sundqvist från Logopedförbundets webbinarieserie)
Läs hela artikeln!
Sundqvist, A., Koch ,Felix-Sebastian, & and Barr, R. (2025). Beyond Words and Time: Investigating the Association Between Screen Use, Vocabulary and Grammar Development in Five-Year-Olds. Journal of Cognition and Development, 1–19. https://doi.org/10.1080/15248372.2025.2456816
Diskussion