American journal of speech-language pathology 2023; Logopeden.se 2025-02-09:
För ett par år sedan publicerade Ineke Samson med kollegor en intervjustudie där 11 unga svenska kvinnor med dold stamning delar med sig av sina erfarenheter.
Bakgrund och syfte
Tidigare studier har visat att det verkar finnas en tendens att kvinnor som stammar använder coping-strategier som innefattar att dölja stamningen i högre grad än män. Ett sätt att dölja sin stamning kan exempelvis vara att undvika situationer som kräver att man deltar verbalt. Forskning om könsskillnader vad gäller stamning har även visat att lyssnarbedömningar av tal som innehåller stamning är mer negativa om talaren är en kvinna än om talaren är en man. Målet med studien av Samson, Nyberg, Lindström och Schalling var att bidra till ökad kunskap om hur dold stamning uppkommer och hur det påverkar självbild och livskvalitet för kvinnor som stammar.
Kvalitativ analys
Elva unga kvinnor med dold stamning i åldrarna 21-30 år medverkade i semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Dessutom inhämtades bakgrundsinformation via frågeformulär som mäter hur stamningen påverkar olika aspekter av livet och till vilken grad man upplever social ångest.
Önskan om att passa in
Anledningar att dölja stamningen som tonade fram i intervjumaterialet var skam och en önskan om att passa in, att vara “normal”. Exempel på specifika strategier för att hantera/dölja stamningen var att byta ut ord, att prata mindre, att hela tiden tänka strategiskt och till och med att förändra sin personlighet. Deltagarna beskrev också att undvikande beteenden gradvis hade kommit att omfatta alla situationer och att dold stamning användes både med partners och familjemedlemmar. De deltagande kvinnorna beskrev att stamningen kontrollerade både vardagstillvaron och livsval. Självbilden upplevdes ha blivit kraftigt negativt påverkad vilket resulterade i social ångest och bristande självkänsla.
Viktigt att få möta andra som stammar
Kvinnorna uttrycka en särskilt sårbarhet kring att vara just en kvinna som stammar, kopplat till samhällets normer om typiskt kvinnligt beteende och brist på förebilder. När kvinnorna tillfrågades om sin syn på dold stamning rådde det stor enighet om att denna strategi inte är värd all möda man lagt ner på att dölja sin stamning. Att möta andra som stammar beskrevs som avgörande för att få nya insikter och perspektiv på stamningen.
Kliniska implikationer
Författarna drar slutsatsen att det är viktigt att logopeder och andra yrkesverksamma är medvetna om att kvinnor som stammar kan ha utvecklat coping-strategier som har långtgående negativa konsekvenser. Dessutom ger studien ytterligare stöd för att logopeder bör se till att personer med dold stamning får möta andra i samma situation, exempelvis via gruppbehandling eller annan gruppverksamhet för personer med dold stamning. Detta kan möjligtvis vara ännu viktigare för flickor/kvinnor som stammar.
Läs hela studien!
Samson, I., Nyberg, J., Lindström, E., & Schalling, E. (2023). “I Just Want People to Think I’m Normal”: An Interview Study of Young Swedish Women With Covert Stuttering. American journal of speech-language pathology, 32(5), 2192–2210. https://doi.org/10.1044/2023_AJSLP-22-00354
Läs också:
Stamningsförbundet – en politiskt och religiöst obunden organisation som arbetar för att förbättra situationen för personer som stammar.
Diskussion