Utbildningsdepartementet 2025-03-03; tidningen Specialpedagogik 2025-03-25; logopeden.se 2025-03-28:
Elevhälsoutredningen skulle ursprungligen ha redovisats senast den 7 mars i år. Nu har utredningstiden förlängts och det första delbetänkandet förväntas komma i början av april.
Bakgrund
För ett år sedan beslutade regeringen att tillsätta en utredning om en förbättrad elevhälsa (dir. 2024:30). Uppdraget skulle redovisas senast den 7 mars i år. Genom tilläggsdirektiv förlängdes utredningstiden för delar av uppdraget som bland annat omfattar en översyn av elevhälsans syfte och uppdrag, dess huvudmannaskap och ledning och att föreslå hur samverkan mellan elevhälsan, skolan i övrigt, hälso- och sjukvård och socialtjänst kan förbättras.
Utredaren Åsa Lundqvist, barn- och utbildningsdirektör i Västerås, ska ha bett om ett helt års extra tid på grund av komplexiteten, men enligt information från Utbildningsdepartementet ska den del av uppdraget som handlar om att se över reglering av extra anpassningar, särskilt stöd och särskild undervisningsgrupp ska nu redovisas senast den 11 april. Övriga delar av uppdraget ska redovisas senast den 25 juni 2025.
Lyfta ut specialpedagogiken ur elevhälsan?
Motiveringarna från regeringsföreträdare till förslaget att bryta ut den specialpedagogiska kompetensen ur elevhälsan är bland annat att dagens elevhälsa har ett alltför ensidigt fokus på att stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål på bekostnad av insatser för elevers fysiska och psykiska hälsa i allmänhet. Det har dock kommit en hel del kritik mot idén om att lyfta ut specialpedagogisk kompetens ur elevhälsan, både från företrädare för specialpedagoger och speciallärare och från representanter från andra professioner inom elevhälsa i form av kuratorer, psykologer, skolläkare och skolsköterskor samt från skolledare.
Mer resurser behövs
Alicia Eriksson är ordförande i intresseföreningen för speciallärare och specialpedagoger.
– Problemet är inte att vi är en del av elevhälsoteamen, det är tvärtom en förutsättning, problemet är att vi är för få. Det leder till att vi inte har möjlighet att fullt ut arbeta förebyggande, tiden räcker inte till, vilket i sin tur gör att eleverna inte alltid får de tidiga insatser som de behöver, säger Eriksson till tidningen Specialpedagogik
Uppdelning försvårar samarbete
Företrädare för Sveriges skolkuratorers förening menar att en separation mellan specialpedagogisk kompetens och medicinsk/psykosocial elevhälsa riskerar att försvåra samarbetet genom att skapa en mer isolerad och mindre samordnad organisation, exempelvis om skolkuratorer och specialpedagoger skulle styras kommunalt medan skolsköterskor och skolpsykologen skulle höra till regionen.
– Utbildning är en komplex process där alla professioner behöver samarbeta som ett team, inte sätta upp gränser mellan yrkesgrupperna, säger Lena Linnerborg, utbildningspolitisk chef vid Sveriges Skolledare, till tidningen Specialpedagogik.
Även från intresseorganisationer har det kommit kritik. Anki Sandberg, ordförande för Riksförbundet Attention menar att den föreslagna förändringen skulle försvåra en helhetsbedömning av elevens behov.
Vilka professioner ska finnas i elevhälsan?
Medan Logopedförbundet vill sen en tydligare reglering där logopeder blir en obligatorisk yrkesgrupp inom elevhälsan för att säkerställa likvärdighet och att möta de stora behov som finns av logopedisk kompetens, menar företrädare för de flesta befintliga professioner att elevhälsans sammansättning inte ska regleras ytterligare. Istället bör fokus läggas på att befintliga professioner är rätt dimensionerade och att likvärdigheten säkerställs. Företrädare för skolläkarna skulle dock gärna se nuvarande kompetenser obligatoriskt kompletterat med logoped, arbetsterapeut eller fysioterapeut, medan skolledarna och skolsköterskorna snarare trycker på att tillgången på vård från externa vårdgivare behöver öka. Man menar att elevhälsans medicinska insatser inte ska lösa brister i regionerna.
Logopederna då?
En kvalificerad gissning är att logopeder som arbetar i elevhälsan åtminstone delvis har fått sina tjänster motiverade av att de besitter just specialpedagogisk kompetens, det är inte helt ovanligt att logopeder till och med sitter på specialpedagogtjänster. Om specialpedagogiken lyfts ur elevhälsan skulle det alltså kunna ha potentiellt negativa konsekvenser för logopeder inom elevhälsa.
Likvärdighetsaspekten har tidigare lyfts fram som ett starkt argument för att göra logopeder till obligatorisk profession i elevhälsan, men så länge ingen reglering finns på plats kommer tillgången till logopeder inom elevhälsa att vara fortsatt varierande och i rådande ekonomiska läge har vi också sett att en del skollogopedtjänster har dragits in. Det blir intressant att följa med i fortsatta diskussioner kring vad som är hälsofrämjande och vad som är vårdande insatser och kommande beslut om hur elevhälsan kommer att organiseras framöver.
Kommittédirektiv
Läs också:
Diskussion