Under perioden mars -15 till februari -16 har projektledarna tillika logopederna Kristina Pettersson och Åsa Rundström i Dalarna arbetat med ett projekt med syfte att förbättra omhändertagandet av elever som stammar genom ökat samarbete mellan skolan och Logopedverksamheten i Dalarna. Man ville identifiera behov och förbättringsområden utifrån stammande elevers och pedagogers perspektiv.
- Hur ökas kunskapen om stamning hos pedagoger?
- Hur kan en samverkansmodell mellan skola och logoped se ut?
- Hur kan logopeders arbetssätt utvecklas?
- Vilket informationsmaterial behövs och vilka informationskanaler är lämpliga?
Pettersson och Rundström har bl a intervjuat elever i ålder 12-18 år som stammar och fört en dialog med pedagoger och andra aktörer. Eleverna beskriver att stamningen påverkar dem i skolan. De vill att alla i omgivningen ska ha kunskap om stamning men de kan ha svårt att veta hur man ska prata om det och initiativet kan behöva komma från en vuxen. Pedagogerna ser i sin tur behov av ökad kunskap om stamning. Det framkommer även en rädsla för att ”problematisera” om man tar upp ämnet, vilket kan göra att de drar sig för det och att samtalet inte blir av.
Olika berörda grupper, t ex Stamningsförbundet, SPSM, Skolverket och Svenska Logopedförbundet behöver ta ett gemensamt grepp för att öka kunskapen om stamning som en funktionsnedsättning och dess påverkan på elevernas förutsättningar i skolan.
Diskussion