Sirpa Tarvainen, som förra året publicerade en forskningsöversikt om intervention vid nedsatt språkförståelse till barn i åldrarna 1-8 år följer nu upp den förra studien med att undersöka insatser till barn och ungdomar med fokus på åldrarna 9-17 år.
Kunskapsläget när det gäller insatser för att förbättra språkförståelsen hos skolbarn och ungdomar är oklart, trots att det är välkänt att nedsatt språkförståelse riskerar att få en mängd negativa konsekvenser.
Tarvainen och kollegor ville besvara följande forskningsfrågor:
- Vad finns det för interventioner som riktar in sig på att förbättra språkförståelse hos barn och ungdomar med utvecklingsrelaterad språkstörning/DLD?
- Vad är interventionernas respektive fokus?
- Hur effektiva är interventionerna i termer av effektstorlek?
- Vad har interventionerna för evidensnivå i enlighet med NHMRC:s klassifikationssystem (see bild nedan)?
Totalt inkluderades 21 studier (20 artiklar) och sammanlagt över 1 600 barn och ungdomar i översikten.
Behandlingsfokus
Författarna klassificerade interventionerna i tre typer:
- Interventioner vars huvudsakliga fokus är att förbättra aspekter av språkförmågan, till exempel stärkt ordförståelse, förbättrad grammatisk förståelse eller bättre förståelse för narrativ (12/21 studier).
- Interventioner som syftar till att förbättra språklig bearbetningsförmåga, exempelvis i form av att stärka den auditiva bearbetningsförmågan, insatser som fokuserar på metakognitiva strategier eller visualisering/mental imagery, där tanken är att minska belastningen på det verbala arbetsminnet (8/21).
- Interventioner som ämnar modifiera den kommunikativa miljön genom att arbete med kommunikationsstrategier hos viktiga personer i barnets omgivning (1/21).
Samma kategorisering av behandlingstyp gjordes i studien från 2020, där man fokuserade på behandling av språkförståelse hos barn i åldrarna 1-8 år, men författarna poängterar att interventionerna ändå skiljde sig åt: för äldre barn bygger behandlingsmetoderna mer på explicita tekniker, vilket också har visat sig vara mer lämpliga just för skolbarn och ungdomar, medan metoder för yngre barn bygger på implicit inlärning.
Behandlingseffektivitet
Effektiviteten (efficacy) varierade, alltifrån ingen behandlingseffekt till mycket stora effekter och totalt 57 % av studierna rapporterade att behandlingen var effektiv. Det är lägre än för insatser till barn upp till 8 års ålder,där Tarvainens tidigare studie visade att 80 % av interventionerna hade positiva effekter. Detta tolkas som en konsekvens av att behandlingsfokus i större utsträckning var att förbättra språklig bearbetningsförmåga hos äldre barn och ungdomar jämfört med behandlingar för förskolebarn, vilket verkar vara mindre effektivt än att fokusera på språket i sig.
De interventioner som hade störst effektstorlekar var bland annat Shape Coding och mental imagery. Beroende på interventionens fokus så varierade effektiviteten av insatserna: för interventioner som fokuserade på språkliga aspekter var det 75 % av studierna som hade effekt medan 38 % av studierna som riktade in sig på mer generell språklig bearbetningsförmåga visade sig vara effektiva; minst effektiva var metoder som fokuserade på auditiv temporal bearbetning och automatisering. Att lära ut kompensatoriska strategier verkar alltså vara mer fruktbart än att försöka träna upp den språkliga bearbetningsförmågan. Tarvainen och kollegor betonar också vikten av att arbeta kompensatoriskt eftersom DLD är en livslång funktionsnedsättning.
Den enda studie som riktade in sig på att modifiera den kommunikativa miljön hade måttlig effektstorlek. När det gäller yngre barn är det betydligt vanligare att rikta insatserna gentemot omgivningen och Tarvainen med kollegor menar att sådana interventionsstrategier borde utvärderas mer även för äldre barn och ungdomar.
Artikelförfattarna konstaterar att effektiviteten av explicita och implicita behandlingsstrategier i olika åldersgrupper inte har undersökts. Man menar också att metakognitiva strategier behöver studeras ytterligare för att verifiera effektiviteten på olika aspekter av språkförståelse i olika åldersgrupper.
Evidensnivå
Evidensnivån för de studier som ingår i översikten varierar mellan nivå II och nivå IV (see även bild ovan). Fyra av de 21 studierna var RCT-studier och man kan enligt den klassificering som Tarvainen och kollegor använde sig av bedöma resultaten av dessa studier som mycket tillförlitliga. Till de fyra RCT-studierna hörde bland annat en utvärdering av Shape Coding, som alltså både hade stor effektstorlek och hög tillförlitlighet. Metoden Fast ForWord, som syftar till att stärka auditiv bearbetningsförmåga hade ingen effekt på språkförståelse och detta resultat har också hög tillförlitlighet. Åtta av den granskade studierna hade måttlig tillförlitlighet, bland annat den studie som fokuserade på att modifiera lärares språk.
Artikelförfattarna summerar också evidensnivån i förhållande till behandlingseffektiviteten och kommer fram till att studierna på evidensnivå II var effektiva i hälften av fallen (två av fyra studier), studier på evidensnivå III var effektiva i fem av åtta fall och studier på nivå IV uppvisade effektivitet i sju av nio studier.
Stor variation i behandlingsintensitet
Tarvainen och kollegor tar upp att behandlingsintensitet, frekvens och duration varierade mycket i de granskade studierna och nämner att befintlig litteratur om behandlingsdos inte är entydig kring vad som är det optimala upplägget. Fortsatta studier behövs för att klargöra läget, men författarna menar att behandlingsdosen inte verkar vara en avgörande förklaring till behandlingarnas effektivitet. Behandlingseffekt hänger snarare ihop med en lämplig behandlingsmetod som är teoretiskt välgrundad.
Stort behov av fortsatta studier
Det råder således skriande behov av mer forskning för att uppnå högre evidensnivå för behandling av språkförståelsesvårigheter hos skolbarn och ungdomar och för att få mer tillförlitliga resultat. Omfattade randomiserade kontrollerade studier behövs för att verifiera olika behandlingsmetoders effektivitet och därefter behöver sådana studier ingå i systematiska granskningar och metaanalyser. Det är viktigt att förstå hur och varför en intervention fungerar (eller inte fungerar), det vill säga att förstå den teoretiska basen för en behandlingsmetod och vilken syn på språkförmåga och språkutveckling som ligger till grund för en intervention.
Barnens och ungdomarnas egen syn på behandlingseffekter behöver också tas med i framtida studier; endast 2 av de 21 studierna inkluderar någon form av självskattning kring förbättrad förmåga och inga av studierna tillfrågade deltagarna om hur insatserna hade haft för effekter på delaktighet i vardagen. Tarvainen med kollegor menar att det är av yttersta vikt att utveckla metoder för att ta tillvara barnens och ungdomarnas erfarenheter av behandlingen.
Läs hela artikeln!
Tarvainen, S., Launonen, K., & Stolt, S. (2021). Oral language comprehension interventions in school-age children and adolescents with developmental language disorder: A systematic scoping review. Autism & Developmental Language Impairments. https://doi.org/10.1177/23969415211010423
Läs också:
Diskussion