Regeringen tillsatte 2018 en utredning (den så kallade Åstrandutredningen) som skulle analysera och föreslå åtgärder för att minska skolsegregationen och förbättra resurstilldelningen till förskoleklass och grundskola. Syftet var att öka likvärdigheten (SOU 2020:28).
Svenska Logopedförbundet fanns inte med bland remissinstanserna när utredningen i somras bad om synpunkter, men Afasiförbundet/Talknuten har inkommit med ett remissvar där man lyfter utredningens brist på funktionsrättsperspektiv och en grundläggande analys som inbegriper rättigheter för elever med funktionsnedsättning.
Utredningen i korthet
(Bara sammanfattningen är på 15 sidor och hela utredningen är över 700 sidor lång!):
Utbildningen inom skolväsendet ska enligt skollagen vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Hänsyn ska tas till elevers olika förutsättningar och behov och skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Sverige placerar sig dock medelmåttigt vad gäller att klara detta kompensatoriska uppdrag och likvärdigheten har utvecklats negativt över tid.
Allsidig elevsammansättning
Den kanske mest slående trenden i svensk skola är de ökande skillnaderna i kunskapsresultaten vilket i mycket hög grad kan hänföras till ökad skolsegregation, vilket i sin tur hänger ihop med den allt större boendesegregationen men även med skolvalet. Allsidigt sammansatta skolor ger goda möjligheter för alla elevers utveckling i samtliga avseenden och stärker skolans demokratiska roll som mötesplats. Därför föreslår utredningen att skollagen ska ställa krav på att huvudmännen aktivt verkar för en allsidig social sammansättning av elever på sina skolenheter.
Centralt ansvarstagande
I dagsläget ansvarar omkring 850 olika huvudmän för utbildningen i grundskolan. Det decentraliserade skolsystemet som infördes för 25 år sedan har inte lett till vare sig ökad likvärdighet eller förbättrade resultat och det viktiga är nu att vända utvecklingen. Skillnader i kvalitet mellan skolor i storstäder och på landsbygden har ökat. Utredningen föreslår att Skolverket bör etablera en regional organisation för att säkerställa ett aktivt och nära samarbete med huvudmännen i varje region och fungera rådgivande och stödjande. Utredningen menar också att skolans likvärdighet och kompensatoriska förmåga behöver följas upp systematiskt och kontinuerligt, bland annat för att snabbare kunna identifiera och åtgärda skolor med svaga resultat.
Gemensamt skolval
Utredningen föreslår också ett gemensamt, statligt hanterat skolval där alla vårdnadshavare och alla huvudmän deltar. Målet är ett skolval som leder till ökad likvärdighet och minskad skolsegregation. Man föreslår också att skolbyten endast ska tillåtas vid terminsstart som grundregel och att skolplaceringsbeslut inte ska kunna överklagas av vårdnadshavare.
Resursernas betydelse
Utredningen har också haft i uppdrag att kartlägga de bakomliggande orsakerna till skillnader i avsatta resurser för undervisning och elevhälsa mellan kommunerna och mellan enskilda huvudmän, att analysera hur dagens finansiering tar hänsyn till elevers behov och skolors förutsättningar att bedriva en likvärdig utbildning och att undersöka hur skillnaderna i resurser påverkar kunskapsresultaten. Kartläggningen visar att variationen vad gäller faktiska resurser per elev är mycket stor och om man räknar bort de riktade statsbidragen visar det sig att kostnaderna är lägre i kommuner där elever har sämre förutsättningar. Resursen per elev är hög finansieringsförmåga, det vill säga kommuner med god ekonomi avsätter i snitt mer medel per elev.
Utredningen tar också upp att nuvarande bestämmelser och praxis för tilläggsbelopp inte fungerar optimalt vilket kan medföra att elever inte alltid får det stöd de behöver och har rätt till. Därför behöver hanteringen av tilläggsbelopp följas upp.
Även när det gäller resursfördelningen föreslår utredningen att staten ska ta ett större ansvar, bland annat genom att använda finansiella styrmedel för att minska skillnader och säkra en socioekonomisk kompensation.
Funktionsnedsättning inte med i analysen
Afasiförbundet/Talknuten anser att flera av utredningens förslag är ofullständigt utredda i förhållande till hur de påverkar elever med
språkstörning/DLD samt elever med andra funktionsnedsättningars rätt till en likvärdig utbildning.
Det är hög tid att språkstörning/DLD och andra funktionsnedsättningar och dess konsekvenser slutar förbises i centrala skolutredningar.
Afasiförbundets Yttrande En mer likvärdig skola – minskad
skolsegregation och förbättrad
resurstilldelning SOU 2020:28
Man menar att man måste inkludera frågor som rör elever med funktionsnedsättning i de genomgripande utredningarna för att uppnå en likvärdig skola. I dagsläget lyfts ofta dessa frågor ut till särskilda utredningar.
Afasiförbundet/Talknuten påtalar också bristen på en intersektionell analys av bristen på likvärdighet i skolan, exempelvis tar man upp att det finns många elever som lever i socioekonomisk utsatthet, har svenska som andra språk OCH har en språkstörning eller annan funktionsnedsättning.
Man påtalar också de stora regionala skillnader i det stöd som ges via regionernas logopedmottagningar till barn och elever med språkstörning/DLD utifrån den kartläggning som tidningen Logopeden publicerade tidigare i år samt det faktum att logopeder ännu inte är självklara inom elevhälsan.
Läs mera!
Diskussion