DLD och behandlingseffektivitet

Datum: 19 August, 2021
Kompetensutveckling, Logopedi

Vilken intensitet som behövs för att logopedbehandling ska ha effekt är ett mer eller mindre ständigt återkommande ämne, inte minst eftersom resurserna på många håll är minst sagt begränsade. En studie från 2019 av av Elena Plante med kollegor visade att korta behandlingssessioner med hög densitet var lika effektiva som längre sessioner med samma antal träningstillfällen.

Att många typer av logopedbehandling behöver vara intensiv och högfrekvent för att ha god effekt är ganska väletablerat. Den aktuella artikeln har visserligen ett par år på nacken men har smugit under min radar och kan förhoppningsvis bidra med relevant kunskap kring behandlingsupplägg eftersom studien är en av de första som undersöker det man skulle kunna kalla behandlingsdensitet eller dosering inom ramen för ett och samma behandlingstillfälle.

Vad menas med dosering av språkbehandling?

Man vet redan att barn med språkstörning/DLD behöver få betydligt högre dos, alltså mycket högre frekvens av exempelvis en viss grammatisk struktur, än vad som förekommer i vanliga samtal för att de ska tillägna sig den aktuella formen. Studier av statistisk inlärning tyder på att mycket högre doser leder till att både spädbarn och vuxna snabbt lär in grammatiska strukturer endast genom att exponeras för många exempel.

Enhanced Conversational Recast

Den aktuella studien var relativt liten: totalt 20 förskolebarn med DLD fick behandling för morfologiska svårigheter enligt Enhanced Conversational Recast-metoden, som har visat sig vara en effektiv behandlingsform vid morfosyntaktiska svårigheter. Barnet försöker formulera den aktuella grammatiska strukturen varpå behandlaren omformulerar barnets yttrande med korrekt grammatik.

25 behandlingstillfällen

Vid varje behandlingstillfälle hade behandlaren förberett 2-4 aktiviteter där det fanns möjligheter att elicitera de morfem som varje barn behövde jobba med. Dialogisk bokläsning fanns alltid med och i övrigt användes bland annat sällskapsspel, konstruktionslek, pysselaktiviteter och fri lek.

Hälften av barnen fick 24 doser vid varje behandlingstillfälle som varade i 30 minuter, medan den andra hälften fick lika många doser fast under 15 minuter. Resterande 15 minuter ägnades åt andra liknande aktiviteter fast utan fokus på de aktuella målstrukturerna. Totalt gavs 25 behandlingstillfällen till varje barn under en sexveckors period.

Överlag stark effekt oberoende av dos

Det fanns inga statistiskt signifikanta skillnader som kunde relateras till behandlingsdensiteten – båda grupperna förbättrades. Vid uppföljning 5-7 veckor efter behandlingsomgången fanns det heller inga signifikanta skillnader mellan grupperna. Därför drar författarna slutsatsen att man kan uppnå samma resultat på 15 minuter som på 30 minuter.

Att ha kortare sessioner men säkerställa att antalet träningstillfällen under det aktuella tillfället blir många, det vill säga att dosen blir hög kan alltså vara ett sätt att effektivisera för logopeden och att ge utrymme att arbeta med flera språkliga mål. För barnet/eleven med DLD kan ett sådant komprimerat upplägg göra att man missar mindre lektionstid och skulle särskilt kunna underlätta för elever med koncentrationssvårigheter eller elever som är behandlingströtta.

Läs hela artikeln!

Plante, E., Mettler, H. M., Tucci, A., & Vance, R. (2019). Maximizing Treatment Efficiency in Developmental Language Disorder: Positive Effects in Half the Time. American Journal of Speech-Language Pathology28(3), 1233–1247. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1044/2019_AJSLP-18-0285

Läs också:

Språkforskningsbloggen: En sak barn med språkstörning behöver mer av

Sammanfattat av Signe Tonér, tidningen Logopeden/logopeden.se

DELA ARTIKELN

Diskussion

Loader

Kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.