I en färsk översiktsartikel (s.k. scoping review) sammanställer Kaitlyn Parks med kollegor forskning om språkförmåga hos barn och ungdomar med språkstörning/DLD respektive adhd. Vad finns det för likheter och skillnader mellan tillstånden och hur ska man på ett säkert sätt kunna differentialdiagnostisera?
Skillnader i grammatisk förmåga
Den nuvarande kunskapsbasen tyder på att att barn och ungdomar med adhd har bättre grammatisk förmåga, och är starkare både impressivt och expressivt jämfört med barn och och ungdomar med DLD.
Pragmatik -en särskild utmaning
Båda grupperna verkar prestera likartat när det gäller fonologi, semantik, figurativt språk och pragmatiska förmågor. När det gäller det sistnämnda området har barn med adhd som grupp exempelvis svårare än jämnåriga med typisk utveckling att delta i samtal och gör det på ett mer stereotypt sätt. Pragmatiska svårigheter hos barn med DLD kan handla om att vara osäker på turtagning, språkbruk och kontextuell förståelse. Vid samförekomst av språkstörning och adhd kan de pragmatiska svårigheterna alltså återspegla båda tillstånden.
Motstridiga resultat
De granskade studierna har också en del motstridiga resultat, där en del studier visar att barn med adhd respektive DLD presterar likartat vad gäller fonologiska förmågor medan andra studier kommer fram till att språkstörningsgruppen lyckas sämre än barn med adhd. Motsägelsefulla resultat finns också när det gäller ordförråd och berättarförmåga. I viss mån kan det bero på att deltagarna i en del studier har grupperats som att de endast har språkstörning men det framkommer att de också har beteendesvårigheter i linje med adhd-problematik.
Mer studier behövs!
På en övergripande nivå verkar det alltså som att barn och ungdomar med DLD har mer omfattande språkliga svårigheter än barn och ungdomar med adhd. Författarna konstaterar att ytterligare forskning behövs för att klargöra syntaktiska, narrativa och lexikala förmågor hos barn och ungdomar med DLD respektive adhd. Det var få studier inom dessa språkliga domäner som uppfyllde författarnas inklusionskriterier och det är därför svårt att dra tydliga slutsatser. Ökad kunskap behövs för att på bästa sätt kunna stötta barn och ungdomar med DLD och adhd. Dessutom behövs longitudinella studier där man följer personer med språkstörning/DLD respektive adhd upp i vuxen ålder för att se om skillnaderna i språklig förmåga blir än mindre tydliga. Ytterligare ett område där mer kunskap behövs är att närmare undersöka språkprofiler hos barn som både uppfyller kriterier för språkstörning/DLD och adhd.
Läs hela artikeln!
Parks, K. M. A., Kara H. E., Moreau, C. N., Brainin, L., & Joanisse, M. F (2023)
Language abilities in children and adolescents with DLD and ADHD: A scoping review. Journal of Communication Disorders, Volume 106, 2023,
106381, https://doi.org/10.1016/j.jcomdis.2023.106381.
Läs också:
Diskussion