Direkt intervention kan vara effektivt för att stärka språkförståelse

I somras publicerades en forskningsöversikt om intervention vid nedsatt språkförståelse, författad av Sirpa Tarvainen med kollegor. Forskarna har granskat interventioner vid språkstörning/ språksvårigheter riktade till barn i åldrarna 1-8 år. En viktig slutsats är att språkförståelse kan förbättras med rätt behandlingsmetod.

25 studier, omkring 2500 barn

I de 25 granskade studierna deltog sammanlagt 2460 barn. I 36 % av studierna hade deltagarna diagnosen specifik språkstörning/DLD medan 48 % av studierna hade deltagare som beskrevs ha språkförsening, språksvårigheter, vara i riskzon för nedsatt läsförståelse, svag hörförståelse, litet receptivt ordförråd med mera. I 16 % av studierna fanns det stor variation vad gällde deltagarnas diagnos såtillvida att en del barn kunde ha ickespecifik eller sekundär språkstörning.

Forskarna extraherade och analyserade data från de 25 studierna och värderade interventionernas fokus, effektivitet (efficacy) och evidensgrad.

Fokus för interventionen

Vad förväntas behandlingen åstadkomma? Är det framför allt förändringar i barnets omgivning eller förändringar vad gäller barnets egna förmåga? De granskade studierna klassificerades i en av tre grupper:

1. modifiering av den kommunikativa miljön
2. barnets språkliga förmåga (the child’s language)
3. barnets språkliga bearbetningsförmåga (the child’s language processing)

Behandlingseffektivitet

Effektivitet/efficacy rapporteras i artikeln i termer av effektstorlek enligt en sexgradig skala där 1 motsvarar mycket stor effekt och 6 innebär avsaknad av effekt. De studier som granskats men inte rapporterar effektstorlek kategoriserades som 5 (‘reported benefits’).

Ungefär hälften av de granskade studierna rapporterar effektstorlekar, alltifrån små till mycket stor effekt (Cohen’s d .27 – 2.24). I ungefär en tredjedel av studierna saknas uppgift om effektstorlek eller så är resultaten inte statistiskt signifikanta och i återstående 5 studier rapporteras avsaknad av effekt på språkförståelse.

Effektiviteten var högst för interventioner riktade mot förskolebarn, hög för program som är ämnade för både förskole- och skolbarn och något lägre för de interventioner som var riktade mot skolbarn.

Evidensgrad

Studierna som ingick i översikten ordnades i sex kategorier utifrån evidensgrad, baserat på NHMRC:s klassifikation.

Evidensnivån i den granskade studierna varierar mellan II och IV. Medianen och typvärdet var nivå III-2. Evidensstyrkan är något högre för interventioner riktade till barn i förskoleåldern jämfört med barn i skolåldern.

Modifierad kommunikativ miljö

De 8 studier som placerades i denna kategori handlade om att åstadkomma en mer stöttande kommunikativ miljö, det vill säga interventionen syftade till att förändra beteendet hos de personer som kommunicerar med barnet. Här hamnade alltså alla typer av program som riktar sig till föräldrar och även interventioner vars mål är att påverka pedagogers språkanvändning. Alla studier utom en hade positiva effekter på barnens språkförståelse, men styrkan i effekten varierade stort.

Barnets språkförmåga

Här hamnade de 15 studier vars fokus var att stärka språkliga komponenter som bidrar till språkförståelse, antingen avseende receptivt ordförråd, grammatisk förståelse, förståelse för narrativ och inferentiell förståelse eller mer omfattande program med flera av dessa språkliga komponenter som mål för interventionen. Dessa interventioner levererades av en logoped eller någon annan yrkeskategori men med handledning av logoped. En majoritet av de interventioner som syftade till att stärka barns språkförmåga hade behandlingseffektivitet men med effektstorlekar från små till mycket stora.

Språklig bearbetningsförmåga

De två interventioner som hamnade i denna kategori hade som mål att förbättra mer generella förmågor som har att göra med språklig bearbetning snarare än specifika språkliga förmågor. Hit hörde dels programmet Fast ForWord, som riktar sig till 6-8-åringar och som syftar till att stärka auditiv-verbal bearbetningsförmåga (och som inte hade någon effekt på språkförståelse), dels “mental imagery” där man lär barnen att skapa inre bilder och tanken är att man då avlastar det verbala arbetsminnet.

Avslutningsvis…

I 80 % av de granskade studierna fanns det positiva effekter på deltagarnas språkförståelse. Evidensgraden varierade men artikelförfattarna menar att forskare och kliniker kan ha ett måttligt förtroende för studierna som granskats i denna översikt, det vill säga att det är möjligt att förbättra nedsatt språkförståelse. Man betonar dock vikten av mer forskning på området.

Om en intervention inte fungerar bör man enligt Tarvainen och kollegor fråga sig vilken teori som ligger till grund för interventionen. En teori som antar att man kan modifiera auditiv bearbetningsförmåga för att åstadkomma förbättring i språklig förmåga verkar till exempel vara felaktig eftersom auditiv träning av den typ som ges i programmet Fast ForWords inte har effekt på språkförmågan. Avsaknad av resultat kan också bero på svårigheter att korrekt implementera en intervention, exempelvis när det gäller i vilken dos och intensitet behandlingen ges och hur väl behandlingsriktlinjerna följs.

Tarvainen och kollegor menar att deras resultat helt klart ger stöd för tidiga insatser med fokus på att modifiera barnets kommunikativa miljö men resultaten pekar också på att direkt intervention kan vara effektivt när det gäller att förbättra språkförståelsen på flera olika nivåer.

Resultaten motsäger således den välciterade metaanalysen från 2004 av Law med flera, där resultaten pekade på att det saknas evidens för effekt hos interventioner som syftar till att stärka barns språkförståelse. En enkel förklaring till skillnaden i resultat kan förstås vara att många nya studier har tillkommit sedan Laws studie publicerades. Tarvainen och kollegor nämner också att inklusionskriterierna för föreliggande studie kan ha påverkat resultaten, bland annat att deltagarna i de granskade studierna inte utgjorde en homogen grupp vad gällde diagnos. En absolut majoritet av studierna genomfördes i engelsktalande kontexter och generaliserbarheten är därmed begränsad, särskilt vad gäller interventioner som fokuserar på grammatisk förståelse. En annan begränsning är att få studier rapporterar om/hur resultaten upprätthålls över tid och om de generaliseras. Man lyfter också bristen på att införliva barnens egna reflektioner kring språkförmågan i det dagliga livet när man utvärderar behandlingseffekter.

Läs hela artikeln:

Tarvainen, S., Stolt,. S, & Launonen, K. (2020). Oral language comprehension interventions in 1–8-year-old children with language disorders or difficulties: A systematic scoping review. Autism & Developmental Language Impairments. doi:10.1177/2396941520946999