Personer i habiliteringens målgrupp, exempelvis med intellektuell funktionsnedsätning, autism eller cerebral pares har ökad sjuklighet och kortare förväntad överlevnad än övriga befolkningen. Många i gruppen har dessutom svårt att föra sin talan och kan ha svårt att delta i utredningar, behandlingar och allmänna screeningprogram.
Vuxenhabilitering som tilläggsspecialitet
Monica von Heijne, pensionerad överläkare inom vuxenhabilitering , samt Ulrica Jonsson, specialistläkare i rehabiliteringsmedicin och överläkare inom vuxenhabilitering anser att vuxna personer med omfattande funktionsnedsättningar ska ha tillgång till likvärdig vård, inklusive vuxenhabilitering, oavsett var de bor i landet och föreslår att vuxenhabilitering blir en tilläggsspecialitet för läkare. Vuxenhabilitering är i dag ingen medicinsk specialitet men finns omnämnt i målbeskrivningen för specialistutbildning i rehabiliteringsmedicin.
Kunskap och strukturerad uppföljning
Artikelförfattarna betonar att tidiga insatser kan förebygga eller lindra komplikationer, men då krävs kunskap både om den specifika diagnosen och om funktionsnedsättningen samt strukturerad och anpassad uppföljning, till exempel genom nationella kvalitetsregister som CPUP (uppföljningsprogram för cerebral pares).
Man lyfter exempelvis hur kommunikationssvårigheter kan leda till risk för utmanande beteende hos bland annat personer med autism och att personer med cerebral pares riskerar associerade funktionsnedsättningar bland annat inom kommunikation samt komplikationer i form av exempelvis dysfagi och aspirationer.
Sämre utbyggd habilitering för vuxna än barn
Alla regioner erbjuder habilitering för barn men utbudet av teambaserade habiliteringsinsatser är inte lika väl utbyggt för vuxna. Bakgrunden är bland annat att det historiskt har varit färre personer med omfattande funktionsnedsättning som uppnådde vuxen ålder.
Vuxenhabilitering kan ibland tillhöra primärvård, ibland vara kommunal och teamen kan vara olika stora och ha olika tillgång till kompetens.
Deras funktionsnedsättningar upphör inte vid 18 års ålder utan fortsätter att påverka hälsa och övriga livsbetingelser under hela livet.
Monica Von Heijne & Ulrica Jonsson, Läkartidningen
Von Heijne och Jonsson skriver: “Alla regioner erbjuder sedan länge habilitering för barn. En mycket stor andel av dessa barn uppnår i dag vuxen ålder. Deras funktionsnedsättningar upphör inte vid 18 års ålder utan fortsätter att påverka hälsa och övriga livsbetingelser under hela livet. Många har som vuxna ett fortsatt eller ökat behov av habiliteringsinsatser. “
Läs hela artikeln i Läkartidningen!
Läs också:
Diskussion