Borås Tidning 2023-12-18; 2023-12-31:
Borås Tidning skriver om de långa väntetiderna för ett första besök hos logoped för förskolebarn med sammansatt problematik.
Orimliga väntetider
Fyraårige Melkers föräldrar slog larm om hans språksvårigheter när han var två år men han har fortfarande inte fått träffa en logoped. Detta hänger ihop med att föräldrarna också misstänkte att Melker har autism, vilket visade sig stämma. Efter drygt ett års väntetid fick Melker i våras en autismdiagnos. Problemet är att man inte får stå i kö för utredning hos BUP och till logopedmottagningen samtidigt. För att få stå i kö till logopeden för individuella insatser måste föräldrarna först gå några kurser via Barn- och ungdomshabiliteringen. När det var klart i november fick föräldrarna veta att det är ett års väntetid till logopeden.
Från att man la märke till Melkers talsvårigheter när han var två år kommer det alltså att ha gått minst tre och ett halvt år innan han fått tid hos en logoped.Melkers mamma är frustrerad eftersom hon läst mycket om vikten av tidiga insatser och man upplever sig svikna av vården, inte minst eftersom föräldrarna själva faktiskt har slagit larm tidigt.
En snarlik historia gäller tre och-ett-halvt-årige Odd, som också blev av med sin remiss till logopeden i väntan på en utredning via BUP. Föräldrarna var dock inte införstådda med att de “blev av” med remissen till logopedmottagningen i och med remiss till BUP.
Hissa språket
Både Melkers och Odds familjer har besökt projektet Hissa språket och Odds mamma beskriver verksamheten som en räddning, där familjen har fått många bra tips kring hur man kan stötta Odds språk och kommunikation.
Hissa språket startade som ett projekt för tre år sedan och anordnar veckovisa träffar på Familjecentralen i Borås. För att komma till verksamheten behövs varken remiss eller utredning och familjerna möter en bred kompetens i form av förskollärare, bibliotekarie, specialpedagog och logoped. Dessutom får de träffa andra familjer i liknande situation.
Logoped Elin Jilderos är projektledare för Hissa språket och berättar om innehållet i verksamheten. Föräldrar får lära sig enkla strategier för att underlätta barnens språk och kommunikation, exempelvis användning av tecken- och bildstöd men även andra aspekter av sitt eget förhållningssätt.
Hissa språket startade som ett projekt med ekonomiskt stöd från Västra Götalandsregionens sociala investeringsmedel men vid årsskiftet tog projektstödet slut och projektet blir nu en del av den kommunala verksamheten. Det finns en viss oro för hur framtiden ser ut.
Specialpedagog Sara Carlsson:
– Vi har ett utarbetat arbetssätt som fungerar väldigt bra. Vi hoppas verkligen att vi får fortsätta då vi ser att det finns ett stort behov av Hissa språket.
Läs artiklarna!
- Odd, 3, blev av med tid hos logoped när diagnosutredning startades (betalvägg)
- Melker, 4, har svårt med språket (betalvägg)
Läs också:
Diskussion