Aftonbladet 2024-03-14; 2024-03-18:
“Vi vet vad som skulle få fler barn att klara skolan, språket och livet, men väljer att inte göra det.” Det skriver Marika Lindgren Åsbrink på Aftonbladet Kultur.
För några år sedan gjorde förskoleförvaltningen i Göteborg en kartläggning som visade att tre fjärdedelar av alla 4-5-åringar i Norra Biskopsgården låg långt efter i språkutvecklingen. Det handlar inte bara om barn som nyligen kommit till Sverige. Många av barnen är födda här.
Läsundersökningen PIRLS visar att läsförståelsen går ner bland barn från svag socioekonomisk bakgrund, medan elever från resursstarka hem presterade lika bra som i tidigare mätningar och över genomsnittet i OECD. Glappet ökar alltså och de som redan befann sig i underläge klarar sig allt sämre.
I artikeln citeras Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk vid Stockholm universitet. För att barn ska lära sig språk behövs enligt Abrahamsson massiv, långvarig och kontinuerlig exponering för språket.
-Det går inte att göra bara några timmar i veckan. Ungarna måste få interagera, leka och förhandla på svenska, så som barn gör. Man måste erbjuda en autentisk miljö där språket talas hela tiden, säger Abrahamsson.
Det finns ett antal förskolor i Sverige där inget eller mycket få av barnen har svenska som modersmål.
-Man brukar säga att det tar ett till tre år att lära sig ett vardagsspråk, men fem till sju år att lära sig ett skolspråk. De flesta barn som växer upp i ett område som Biskopsgården får inte de förutsättningarna, berättar Lina Öinert, tjänstledig logoped på Förskoleförvaltningen i Göteborg.
Lindgren Åsbrink menar att det inte är någon naturlag att barn till föräldralediga och arbetslösa endast har rätt till 15 timmar per vecka i förskolan. Det är följden av politiska beslut och skulle med lätthet kunna förändras. “Problemet är att lagstiftningen med närmast kirurgisk precision är inriktad på att hålla grupper med svag socioekonomisk status borta från förskolan,” skriver Lindgren Åsbrink.
Utgångslänget vid skolstart blir annorlunda för barn som inte fått möjlighet till tillräcklig språkexponering jämfört med barn som haft svenska runt sig all sin vakna tid. Lindgren Åsbrink menar att regelverket kring förskolan är en lågt hängande frukt, inte minst när brottslighet, migration och bristande integration är så heta potatisar i den politiska debatten.
Problemet är att lagstiftningen med närmast kirurgisk precision är inriktad på att hålla grupper med svag socioekonomisk status borta från förskolan.
Lindgren Åsbrink, Aftonbladet 2024-03-14
Lindgren Åsbrink menar alltså att det är möjligt att ge underprivilegierade barn en bättre start i livet och verktygen ligger redan på bordet. Vi använder dem bara inte.
Läs hela artikeln i Aftonbladet!
Diskussion