Är sommarlovet för långt?

Kompetensutveckling
Är sommarlovet för långt?

I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel visar logoped och doktorand Ida Rosqvist med kollegor vid Lunds universitet att skolbarns semantiska ordflöde blir sämre efter sommarlovet.

Det svenska långa sommarlovet har diskuterats ända sedan 1800-talet i Sverige och det pågår en debatt även idag om sommarlovets längd, eventuellt treterminssystem, obligatorisk sommarskola och utökad undervisningstid. Tidigare studier från andra kontexter har visat att olika förmågor går tillbaka över sommarlovet och tidigare resultat vad gäller hur sommarlovet påverkar språkförmågan, särskilt aspekter av ordförrådet, indikerar att sommarlovets påverkan kan variera beroende på faktorer som familjens socioekonomiska status och om man är flerspråkig eller enspråkig.

Lågstadiebarn deltog i studien

Rosqvist och kollegor undersökte semantiskt ordflöde hos 68 barn i åldrarna 6 till 9 år före och efter sommarlovet samt efter höstterminens slut. Över 70 % av barnen var tvåspråkiga. I semantiska ordflödesuppgifter ombeds barnet att säga så många ord som möjligt inom en viss kategori, i det här fallet djur och kläder, på en viss tid. Man bedömde också barnens generella språkförmåga med testet CELF-4 och deras icke-verbala IQ med Ravens matriser.

Signifikant lägre förmåga efter sommarlovet

Statistiska analyser visade att deltagarna hade signifikant lägre poäng på ordflödesuppgiften efter sommarlovet jämfört med före sommarlovet. Vid höstterminens slut var resultatet signifikant högre än efter sommarlovet men det var ingen skillnad mellan resultatet före sommarlovet och efter höstterminen, alltså verkade barnen ta ikapp förmågan under höstterminen men inte förbättrat sin ordflödesförmåga. Minskningen i ordflödesförmåga över sommarlovet motsvarade i genomsnitt 1,5 ord och ökningen under höstterminen motsvarade i snitt 2,5 ord. Resultaten kunde inte förklaras av föräldrarnas utbildningsnivå, resultat på språk- eller IQ-test eller flerspråkighet.

Strukturerat arbete med ord en del av skolarbetet

Anledningen till varför barn presterar sämre vad gäller semantiskt ordflöde är alltså fortfarande okänd, men författarna föreslår att det finns aspekter av skolans aktiviteter som är gynnsamma för ordflöde, till exempel uppgifter som går ut på att kategorisera och benämna växter, djur eller kroppsdelar. Man kan anta att föräldrar ägnar sig betydligt mindre åt sådana aktiviteter under sommarlovet.

DELA ARTIKELN

Diskussion

Loader

Kommentar

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.